Än så länge känns allt väldigt stylat och konstlat. Jag är rädd för att serien kommer försöka för hårt att lyckas chockera, skapa minnesvärda stunder, vara intressant och på så vis tappa all realism och bli någon slags färggrann smörja med överstylade karaktärer. Jag hoppas att det inte spårar ur. Grace är fin. Rich också. Sista scenen i avsnitt 1 väckte någon slags eufori och frihetskänsla i mig. Trots det konstlade och lite väl överdrivna gillar jag denna säsong. Denna serie. Jag ska se den 4-ever.
(Jag misstänker dock att jag blivit för gammal för denna serie. Att jag är för mycket realist. Fantasier och romantiserade tonårsskildringar har aldrig varit min grej.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar