1.Tänka på Glee!!
2. Inget annat. (Kanske sova)
söndag 27 februari 2011
lördag 26 februari 2011
torsdag 24 februari 2011
umeyo
onsdag 23 februari 2011
en lista över saker jag irriterar mig på
- siffran 69. en väldigt olustig kombination av siffror. obs skrev endast detta inlägg för att slippa se (69 inlägg) på min blogg när jag loggar in
- nostalgi. speciellt barndomsnostalgi. Så-Jävla-Drygt.
- denna eviga vintern som aldrig vill ta slut. jag lär ju dö innan vintern är slut och det vill jag inte så försvinn nu dumma idiotiska vintertid. NU!!!
- nostalgi. speciellt barndomsnostalgi. Så-Jävla-Drygt.
- denna eviga vintern som aldrig vill ta slut. jag lär ju dö innan vintern är slut och det vill jag inte så försvinn nu dumma idiotiska vintertid. NU!!!
Skojig
hahahahahaha
Oj vad jag skojsas och luras!
Jag har inte varit på någon spårad fest mitt på eftermiddagen sminkad upp till ögonbrynen med Julia Hariz i släptåg.
Jag har snarare haft en väldigt hopplös dag.
För mycket hopplöst plugg och en hopplös mage som aldrig velat bli mätt oavsett hur mycket hopplös mat jag åt. Allt har varit 100 % hopplöst.
och mitt rum är fortfarande inte städat, mitt hår är inte tvättat och min väska är inte packad.
Hopplösa dag.
Snart är du slut.
Duktiga dag!
Oj vad jag skojsas och luras!
Jag har inte varit på någon spårad fest mitt på eftermiddagen sminkad upp till ögonbrynen med Julia Hariz i släptåg.
Jag har snarare haft en väldigt hopplös dag.
För mycket hopplöst plugg och en hopplös mage som aldrig velat bli mätt oavsett hur mycket hopplös mat jag åt. Allt har varit 100 % hopplöst.
och mitt rum är fortfarande inte städat, mitt hår är inte tvättat och min väska är inte packad.
Hopplösa dag.
Snart är du slut.
Duktiga dag!
back again.
tisdag 22 februari 2011
brusigt
hetshetshetsfest.
hetsar inför mitt ankommande Umeåbesök.
Jag är ytterst ospontan och vill helst se att varje sekund som jag andas Norrland-luft ska vara uppstyrd och planerad. Det är dem inte.
Och vissa fittys är inte ens där för att träffa mig. Jag nämner inga namn.
Det är trots allt elakt att hänga ut folk på internet.
Jag är ytterst ospontan och vill helst se att varje sekund som jag andas Norrland-luft ska vara uppstyrd och planerad. Det är dem inte.
Och vissa fittys är inte ens där för att träffa mig. Jag nämner inga namn.
Det är trots allt elakt att hänga ut folk på internet.
måndag 21 februari 2011
Djursholm
Jag bor i Djursholm.
En förort till Stockholm i Danderyds kommun. Hit går ingen tunnelbana utan för att ta sig hem till mig får du åka tåg. Ett 125 år gammalt tåg komplett med konduktör i uniform som kollar din biljett. På tåget är det tyst och lugnt och det myller som är centrala Stockholm känns långt bort.
Men om du är ute och springer för sent om kvällarna slutar tåget gå och du måste ta tunnelbanan till Danderyd sjukhus och hoppa på en buss som tar en hem på mindre än 8 minuter. Det är alltså lite avsides från centrala Stockholm. Men inte för avsides.
Handla kan man göra i Mörby eller Djursholms Centrum. Båda en kort bussresa bort. En gång tappade jag mitt SL-kort men fick åka buss med en man av utländsk härkomst, som spelade Reagge på hög nivå och sa att " De e lugnt" när jag berättade om mitt borttappade kort.
Då kände jag att jag att jag träffat Djursholms svar på Reagge-chauffören och världen kändes tre gånger så liten.
I Djursholm finns det villor och enorma hus mest överallt.
I ett av dessa hus bor ABBA-Björn och i ett annat Marie Fredriksson. Annars finns det många människor i päls, pälsbollmössor och på morgonen kan man stå vid tåget och vänta med 12åriga brats med backslick. Ett utseendeideal som skiljer sig väldigt från täckjacke-looken som hägrade på Mariehem.
Jag bor på en vind i ett stort vitt hus. Här finns en otrolig matsal som är avstängd för oss inneboende men som jag redan besökt fyra gånger. Det kan vara lite kallt här uppe om kvällarna och om man spanar ut genom mitt fönster ser man hästar på bete och det snötäckta landskapet. Jag har en fåtölj med lejontassar, blåvita tapeter och tungt mönstrade mattor som täcker stor del av mina 30 kvadrat till golv. När man ligger i sängen om nätterna är det nästan helt tyst. Ibland hörs en bil eller ett tåg som passerar.
På andra sidan korridoren bor en amerikan. Jag kan ibland höra han tala med folk via Skype. Jag undrar om han brukar höra mig också. Det gör han förmodligen. Han har säkert hört mig skratta, sjunga, prata i telefon och rapa. Sådant man gör när man tror att man är ensam.
Vi delar badrum och äter emellanåt middag ihop. Badrummet ligger en våning ner. Två våningar ner finner man köket och tre våningar ner finns kylskåp, frys och tvättrum. Att ta sig någonstans innebär helt enkelt en massa spring. Spring i hala trappor. Första dagen här föll jag hårt i en av trapporna och fick ett blåmärke som var 10 centimeter brett och gjorde jävligt ont.
Men jag trivs. Familjen jag bor med är snälla och varma. Sociala och trevliga utan att lägga sig i ens liv mer än nödvändigt. Det finns två hundar som hälsar på när man kommer hem. Jag har ett stort rum. Universitetet är nära. Stockholm är nära. Jag får sköta mig själv. Laga min egen mat. Och jag är inte i Umeå.
Allt är nytt. Eget. Spännande.
Och om jag ska vara sann Djursholmsdialekten; väldigt väldigt fiiiiiiiiint.
En förort till Stockholm i Danderyds kommun. Hit går ingen tunnelbana utan för att ta sig hem till mig får du åka tåg. Ett 125 år gammalt tåg komplett med konduktör i uniform som kollar din biljett. På tåget är det tyst och lugnt och det myller som är centrala Stockholm känns långt bort.
Men om du är ute och springer för sent om kvällarna slutar tåget gå och du måste ta tunnelbanan till Danderyd sjukhus och hoppa på en buss som tar en hem på mindre än 8 minuter. Det är alltså lite avsides från centrala Stockholm. Men inte för avsides.
Handla kan man göra i Mörby eller Djursholms Centrum. Båda en kort bussresa bort. En gång tappade jag mitt SL-kort men fick åka buss med en man av utländsk härkomst, som spelade Reagge på hög nivå och sa att " De e lugnt" när jag berättade om mitt borttappade kort.
Då kände jag att jag att jag träffat Djursholms svar på Reagge-chauffören och världen kändes tre gånger så liten.
I Djursholm finns det villor och enorma hus mest överallt.
I ett av dessa hus bor ABBA-Björn och i ett annat Marie Fredriksson. Annars finns det många människor i päls, pälsbollmössor och på morgonen kan man stå vid tåget och vänta med 12åriga brats med backslick. Ett utseendeideal som skiljer sig väldigt från täckjacke-looken som hägrade på Mariehem.
Jag bor på en vind i ett stort vitt hus. Här finns en otrolig matsal som är avstängd för oss inneboende men som jag redan besökt fyra gånger. Det kan vara lite kallt här uppe om kvällarna och om man spanar ut genom mitt fönster ser man hästar på bete och det snötäckta landskapet. Jag har en fåtölj med lejontassar, blåvita tapeter och tungt mönstrade mattor som täcker stor del av mina 30 kvadrat till golv. När man ligger i sängen om nätterna är det nästan helt tyst. Ibland hörs en bil eller ett tåg som passerar.
På andra sidan korridoren bor en amerikan. Jag kan ibland höra han tala med folk via Skype. Jag undrar om han brukar höra mig också. Det gör han förmodligen. Han har säkert hört mig skratta, sjunga, prata i telefon och rapa. Sådant man gör när man tror att man är ensam.
Vi delar badrum och äter emellanåt middag ihop. Badrummet ligger en våning ner. Två våningar ner finner man köket och tre våningar ner finns kylskåp, frys och tvättrum. Att ta sig någonstans innebär helt enkelt en massa spring. Spring i hala trappor. Första dagen här föll jag hårt i en av trapporna och fick ett blåmärke som var 10 centimeter brett och gjorde jävligt ont.
Men jag trivs. Familjen jag bor med är snälla och varma. Sociala och trevliga utan att lägga sig i ens liv mer än nödvändigt. Det finns två hundar som hälsar på när man kommer hem. Jag har ett stort rum. Universitetet är nära. Stockholm är nära. Jag får sköta mig själv. Laga min egen mat. Och jag är inte i Umeå.
Allt är nytt. Eget. Spännande.
Och om jag ska vara sann Djursholmsdialekten; väldigt väldigt fiiiiiiiiint.
Au revyre
Inte en vacker min eller estetiskt vacker bild men kolla håret!!
Detta var dagarna efter min hårmodelltid och håret var kort, platt, uttunnat och nyfärgat av mästerfrisör Johan.
Fiiiiiiiiint.
Nu är det tjockt, yvigt, halvlångt, svårfriserat med naturlig hårfärg jag ej vet om jag uppskattar.... GAH.
och såhär fint (fult) kunde det vara ofta i mitt Umeårum.
Om några dagar ska jag dit och städa.
Är rädd!!!
Inte bara för städningen, utan för hela Umeå.
Helt sinnes.
söndag 20 februari 2011
2 little angelz
Jag har skapat en ny mapp på nya datorn idag. Där ska jag spara allt som är fint.
Än så länge finns det endast bilder på Connor eftersom att jag SAKNAR honom.
Har sett färdigt serien nu :(((((((( Inget mer Connyboy.
Och på fina underbara Laurie Anderson!!! Såg henne live 2009 utan att veta vem hon var.
Hon äger.
nu ska jag sova
hejdå
Finn likheten.
Prioriteringar
Dagens två utmanare i matbutiken:
1 kilo Havregryn, 16 kr VS 100 gram Polkachoklad, 14 kr
Havregryn : En gammal klassiker som säkert överlever en månad eller två även i värsta av miljöer, tex ett skafferi där den måste trängas med andra torrvaror. En stabil kämpe med många knep i bakfickan.
Polka: En ny motståndare som slog sig fram bara förra året. Mycket hypad. Mycket god. Speciellt i smaken. En ilsken ivrig nybörjare, med osäker framtid, men vars flagga av hopp ännu vajar högt.
Utmaningen: Ett stycke fattig student med ett stycke studentbudget som handlar. Vad kommer denne att välja?? Publiken väntar med spänning....
*spänning*
Och dagens segrare bleeeeev:
POLKA!!!!
*Publiken jublar dånande och åldras 60 år!*
Inget kunde motstå dess söta charm. Havregryn drogs tillbaka till sin gamla hylla och Polka fick glida sin segerrunda på rullbandet fram till kassan, betalas och glida vidare på en ny segerrunda; rakt ner i domarens mage! Såhär i efterhand förstår en att havregryn hade varit en smartare investering. Speciellt då Polkan redan är slut.
Men ja,den var jävligt god!
Nu vill domaren ha meeeer!
1 kilo Havregryn, 16 kr VS 100 gram Polkachoklad, 14 kr
Havregryn : En gammal klassiker som säkert överlever en månad eller två även i värsta av miljöer, tex ett skafferi där den måste trängas med andra torrvaror. En stabil kämpe med många knep i bakfickan.
Polka: En ny motståndare som slog sig fram bara förra året. Mycket hypad. Mycket god. Speciellt i smaken. En ilsken ivrig nybörjare, med osäker framtid, men vars flagga av hopp ännu vajar högt.
Utmaningen: Ett stycke fattig student med ett stycke studentbudget som handlar. Vad kommer denne att välja?? Publiken väntar med spänning....
*spänning*
Och dagens segrare bleeeeev:
POLKA!!!!
*Publiken jublar dånande och åldras 60 år!*
Inget kunde motstå dess söta charm. Havregryn drogs tillbaka till sin gamla hylla och Polka fick glida sin segerrunda på rullbandet fram till kassan, betalas och glida vidare på en ny segerrunda; rakt ner i domarens mage! Såhär i efterhand förstår en att havregryn hade varit en smartare investering. Speciellt då Polkan redan är slut.
Men ja,den var jävligt god!
Nu vill domaren ha meeeer!
lördag 19 februari 2011
they be acting like they're drunk
fredag 18 februari 2011
Everything keeps changing
Om jag hade min kamerasladd hade jag visat andra bilder. Bilder på min vind, mitt nya hem, på vinterStockholm och på den fantastiske och ack så verkliga Conor Oberst som befann sig några meter bort för bara två dagar sen.
Idag är han antagligen inte kvar i landet men han lämnade oss med ord om att återvända igen i sommar. En får hoppas att han talar sanning. En ämnar även att vara där då.
Imorgon är det lördag. Då ska jag ta itu med ideer som grott i mitt huvud. Jag ska köpa kedjor, färg och sytråd och åstadkomma något spektakulärt mycket snart.
Alla nya människor, nya butiker och nya intryck har väckt något hos mig, en väldig inspiration till att SKAPA och vara kreativ på nya sätt. Jag har aldrig känt så förr.
Det är mycket häftigt.
torsdag 17 februari 2011
onsdag 16 februari 2011
måndag 14 februari 2011
THE FLESH IS WEAK
Skiter i denna datorsal och letar queertecken och vårtecken utomhus istället.
Out in the real world you know. IRL på datorspråk.
Dock att jag är "Alla-Hjärtans-Dag-Klädd" med utan mening denna dag.
Hjärtmönstrade strumpbyxor, rosa, rött och gulligt.
*Thats so me*
Det känns lite fånigt men samtidigt roligt. Spextjejen.
Nu ska jag åka och shoppa. Toodels.
Out in the real world you know. IRL på datorspråk.
Dock att jag är "Alla-Hjärtans-Dag-Klädd" med utan mening denna dag.
Hjärtmönstrade strumpbyxor, rosa, rött och gulligt.
*Thats so me*
Det känns lite fånigt men samtidigt roligt. Spextjejen.
Nu ska jag åka och shoppa. Toodels.
GOSH
Denna dag har ägt sönt.
Nu letar jag bara efter något väldigt queer på internet så jag kan få åka ifrån denna bullriga datorsal, köpa lök och spiskummin, ta tåget hem och göra kikärtsbiffar.
Jag har ca 1 dygn att färdigställa denna skoluppgift.
Dumma Bright Eyes konsert som kommer ivägen :PPPPPP
Skoja BA D:D:!
Bright eyes I love u. Tihi.
Nu letar jag bara efter något väldigt queer på internet så jag kan få åka ifrån denna bullriga datorsal, köpa lök och spiskummin, ta tåget hem och göra kikärtsbiffar.
Jag har ca 1 dygn att färdigställa denna skoluppgift.
Dumma Bright Eyes konsert som kommer ivägen :PPPPPP
Skoja BA D:D:!
Bright eyes I love u. Tihi.
torsdag 10 februari 2011
Sch00l
onsdag 9 februari 2011
tisdag 8 februari 2011
STHLMCITY
1. TUNNELBANAN - Tunnelbanan är king. Man får se så många intressanta människor och höra så roliga samtal. Dagens roligaste ; Tjej, född 95, som pratade med jämnårig om helgens äventyr. De hade druckit med 20åringar, ljugit om sin ålder och sagt att de var 93or (Sjukt gamla....Eller?) Nu var tydligen en 96a(!!) på G med en av 20åringarna. Han var ovetande om hennes ålder. Stackars 20åring.....
2. ANDRA PUNKTER
Har ätit för mycket godis = sockerhög = kan ej tänka.
Ska pluggy och äta tomatsås med spaghetti. bye bye!
2. ANDRA PUNKTER
Har ätit för mycket godis = sockerhög = kan ej tänka.
Ska pluggy och äta tomatsås med spaghetti. bye bye!
söndag 6 februari 2011
va
fredag 4 februari 2011
Alltså ÅH
DET FINNS SÅ MYCKET JAG VILL BERÄTTA.
Jag har blivit helt överöst av intryck. Jag somnar innan tolv varje dag för jag blir så trött i huvudet av allt jag upplevt. Jag vet inte i vilken ände jag ska börja min berättelse.
Det är därför jag bloggar om Tv-serier och luggar som växt sig långa ; om småsaker som sällan väcker intresse hos någon annan än mig själv.
DET FINNS BARA FÖR MYCKET SOM JAG VILL BERÄTTA.
ÅH
Jag har blivit helt överöst av intryck. Jag somnar innan tolv varje dag för jag blir så trött i huvudet av allt jag upplevt. Jag vet inte i vilken ände jag ska börja min berättelse.
Det är därför jag bloggar om Tv-serier och luggar som växt sig långa ; om småsaker som sällan väcker intresse hos någon annan än mig själv.
DET FINNS BARA FÖR MYCKET SOM JAG VILL BERÄTTA.
ÅH
Jag saknar min kamera
Eh.
Hur kan min lugg ha varit typ 3 centimeter kortare för bara två veckor sedan?
Det är ologiskt och onaturligt.
Dessutom skulle flat-luggen vara en passande look för min nya livsstil.
Så fort jag hämtat kameran från U to the Å så ska jag ta nya seriösa bilder. Då kommer min lugg hänga ner till mina kinder. Den kommer kittla min nästipp, skapa naturlig rouge i form av irriterad hud på mina kinder och göra mig till en Kusin Det-look-a-like. Fo sho!
Ses då.
Tomatungar.
Joy Divison
INTRYCK AV SKINS SEASON 5
SKINS har börjat igen.
Än så länge känns allt väldigt stylat och konstlat. Jag är rädd för att serien kommer försöka för hårt att lyckas chockera, skapa minnesvärda stunder, vara intressant och på så vis tappa all realism och bli någon slags färggrann smörja med överstylade karaktärer. Jag hoppas att det inte spårar ur. Grace är fin. Rich också. Sista scenen i avsnitt 1 väckte någon slags eufori och frihetskänsla i mig. Trots det konstlade och lite väl överdrivna gillar jag denna säsong. Denna serie. Jag ska se den 4-ever.
(Jag misstänker dock att jag blivit för gammal för denna serie. Att jag är för mycket realist. Fantasier och romantiserade tonårsskildringar har aldrig varit min grej.)
Än så länge känns allt väldigt stylat och konstlat. Jag är rädd för att serien kommer försöka för hårt att lyckas chockera, skapa minnesvärda stunder, vara intressant och på så vis tappa all realism och bli någon slags färggrann smörja med överstylade karaktärer. Jag hoppas att det inte spårar ur. Grace är fin. Rich också. Sista scenen i avsnitt 1 väckte någon slags eufori och frihetskänsla i mig. Trots det konstlade och lite väl överdrivna gillar jag denna säsong. Denna serie. Jag ska se den 4-ever.
(Jag misstänker dock att jag blivit för gammal för denna serie. Att jag är för mycket realist. Fantasier och romantiserade tonårsskildringar har aldrig varit min grej.)
onsdag 2 februari 2011
Dag 15: Din tro
SÄLJ DIN SJÄL PÅ BLOCKET OCH DU SKALL FINNA TAK ÖVER HUVUDET
HALLELUJAH
HALLELUJAH
tisdag 1 februari 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)